Att memorera glosor med minnestekniker Àr egentligen ganska okomplicerat. Det enda du behöver Àr tvÄ bilder och en association mellan dessa! Den första bilden symboliserar ordets betydelse och den andra sjÀlva ordet.

  SĂ€g att du vill memorera det spanska ordet för stol. DĂ„ Ă€r betydelsebilden helt enkelt en stol som du förestĂ€ller dig framför dig. Stol pĂ„ spanska heter silla. För att göra en bild av ett frĂ€mmande ord tĂ€nker du helt enkelt pĂ„ nĂ„got som du tycker att ordet lĂ„ter som eller fĂ„r dig att tĂ€nka pĂ„. Silla kan ju exempelvis föra tankarna till en burk med sill. Det sista du behöver göra Ă€r att koppla ihop betydelsebilden med ordbilden, till exempel genom att tĂ€nka dig en stol vars sits besvĂ€rande nog Ă€r tĂ€ckt av prima senapssill! Det var vĂ€l inte sĂ„ svĂ„rt?
  (Nu uttalas ju inte silla riktigt som sill, utan mer ”sija”, men det klarar din hjĂ€rna nĂ€stan alltid bra att komma ihĂ„g av sig sjĂ€lv, sĂ„ lĂ€nge den fĂ„r sill-ledtrĂ„den!)

Som en lÀcker bonus kan du utan extra anstrÀngning memorera om ett substantiv Àr feminint eller maskulint genom att förestÀlla dig alla feminina pÄ en plats och alla maskulina pÄ en annan. SjÀlv placerade jag alla feminina ord i Göteborg och alla maskulina i Skövde och har sÄledes sillen liggande pÄ en stol i köket hemma hos min kusin i Göteborg. Eftersom de flesta feminina substantiven pÄ spanska slutar pÄ -a ger det hÀr ocksÄ dig en ledtrÄd om att det ska vara silla, ifall du mot förmodan skulle glömma bort det!

 

(Ett ovĂ€rdeligt verktyg för memorering av ord och av saker i största allmĂ€nhet Ă€r appen Anki – titta pĂ„ lektionen om den om du inte har sett den Ă€nnu!)

​

I den vĂ€nstra kolumnen nedan har jag listat en rad exempel pĂ„ spanska ord och vilka bilder jag anvĂ€nde för att memorera dem. Alla kopplingar blev förstĂ„s inte lika lustiga som de i listan – Ă€ven olustiga kopplingar fungerar fint! – men jag hoppas att de ska ge dig en bild av hur kul det kan vara att lĂ€ra sig ett sprĂ„k med hjĂ€lp av minnestekniker och inspirera dig att pröva sjĂ€lv. Lycka till!

Texten om min spanskamÄnad nedan blev rÀtt sÄ lÄng, sÄ för den som inte har tid att lÀsa den men ÀndÄ undrar vad den handlar om kommer hÀr en sammanfattning (om du tÀnker lÀsa artikeln ska du förstÄs hoppa över sammanfattningen för att undvika spoilers!):

  • Jag har lĂ€nge antagit att minnestekniker skulle vara till stor hjĂ€lp vid sprĂ„kinlĂ€rning och bestĂ€mde mig för att testa det i praktiken nĂ€r min familj skulle resa till Spanien i ett par veckor i somras.

​

  • Mitt mĂ„l var inte att kunna prata spanska helt obehindrat men att kunna fĂ„ nĂ„gorlunda stor anvĂ€ndning av sprĂ„ket genom att memorera 3000 spanska ord (100 om dagen) i en mĂ„nad och uppnĂ„ en nivĂ„ som motsvarar den det Ă€r tĂ€nkt att man ska uppnĂ„ efter fyra Ă„rs sprĂ„kstudier i skolan (steg 4, vilket ungefĂ€r motsvarar B1-standarden).

​

  • Jag memorerade 3000 spanska ord pĂ„ en mĂ„nad och uppnĂ„dde B1-nivĂ„n.

​

  • Jag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n att vara flytande men kunde i Spanien uttrycka i princip allt jag ville och föra hyggliga konversationer.

​

  • Jag blev biten av en spindel.

​

  • LĂ€ngst ner pĂ„ sidan finns en video dĂ€r jag
    pratar lite spanska och sjunger Despacito!

​

​

lagarto (ödla) : Ă–dla som trampat snett och Ă€r tvungen att laga sin tĂ„.

mochila (ryggsĂ€ck) : Mamma (mor) som chillar i en ryggsĂ€ck.

piedra (sten) : Min klasskamrat Pia drar omkring pĂ„ en stor sten.

calabacĂ­n (zucchini) : Jag förvarar min zucchini i en liten kall bassĂ€ng.

​

emparedado (sandwich) : Darth Vader (Empire Daddy) mellan tvĂ„ skivor rostat bröd.

albahaca (basilika) : En albatross hackar basilika med nĂ€bben.

 

hielo (is) : NĂ„gon stackare fryser ihjĂ€l.

limpiar (att rengöra) : NĂ„gon rengör köket med en limpa.

tenedor (gaffel) : Jag anvĂ€nder en gaffel vars spett bestĂ„r av tĂ€ndstickor för att öppna en dörr.

 

resfriado (förkylning) : En kalender full med smĂ„ överkryssade resvĂ€skor. Jag mĂ„ste ha mĂ„nga resfria dar för att kunna bli kvitt min förkylning.

 

dado (tĂ€rning) : Jag kastar en sexsidig dadel istĂ€llet för en tĂ€rning.

 

avispa (geting) : En geting med en visp istĂ€llet för gadd.

pitufo (smurf) : Wow, en blandning av tvĂ„ av mina favoritsaker, pi och tofu! En smurf mumsar pĂ„ en bit tofu medan hen rabblar decimaler pĂ„ pi. 

 

picadura (bett) : En fĂ„gel som pickar dit ett bett pĂ„ din arm medan den kvittrar i dur.

melocotĂłn (persika) : En melon vars inre Ă€r fyllt av bomull (cotton) som döljer en persika.

espada (svĂ€rd) : Ett svĂ€rd som fĂ€ktas med en spade.

chicle (tuggummi) : Ett barn som kittlar ett annat barn i ett försök att utpressa det andra barnet pĂ„ dess tuggummin.

lavadora (tvĂ€ttmaskin) : En tvĂ€ttmaskin full med lava som Dora utforskaren utforskar in i.

parrilla (grill) : Ett par som sitter och hĂ„nglar pĂ„ en glödande grill. (Och som det dĂ€rför gĂ„r illa för.)

cangrejo (krabba) :

En glasögonprydd och mycket pĂ„lĂ€st krabba som kan sina grejor!

almohada (kudde) : En kudde av halm som Hades har sitt hemska huvud pĂ„.

peluquerĂ­a (frisör) : Pelle Svanslös har öppnat en frisersalong för alla som vill har en rivig look.

palomitas (popcorn) : En pall sĂ„ överfull av popcorn att gĂ„r av pĂ„ mitten.

despertador (vĂ€ckarklocka) : VĂ€ckarklockan försöker desperat vĂ€cka en obotlig sjusovare (min yngsta lillebror).

escalera (trappa) : En urartad situation eskalerar ytterligare för varje steg uppför trappan deltagarna tar.

zanahoria (morot) : Min vĂ€n Sanna skalar hĂ„riga morötter.

ni siquiera (inte ens) : PĂ„minner om dissekera. En ond vetenskapsman Ă€r besviken för att han inte ens fick tillfĂ€lle att dissekera monstret han skapade innan det Ă„t upp sig sjĂ€lvt.

embarazada (gravid) : En dam tycker av oklar anledning att det Ă€r vĂ€ldigt pinsamt (Ă€r mycket embarrassed) att hon Ă€r gravid och försöker dölja det med en lampskĂ€rm.

compromiso (förlovning) : TvĂ„ personer som förlovar sig utan att nĂ„gon av dem egentligen vill det.

regalo (present) : Ett stort paket innehĂ„llande regalskeppet Vasa.

coartada (alibi) : Kurt har som alibi att han var pĂ„ dejt med Ada.

caducada ([produkt] som har gĂ„tt ut) : Den dĂ€r mjölken som har stĂ„tt i kylskĂ„pet sedan i vĂ„ras kan du kasta!

avena (gröt) : Chefen bjuder hela kontoret pĂ„ gröt pĂ„ AW:n.

nata (grĂ€dde) : Du nattar din lilla grĂ€ddförpackning i sin spjĂ€lsĂ€ng.

bobada (nonsens) : Den dĂ€r Ada som alltid Ă„ker Bob (kallad Bob-Ada) snackar alltid en massa strunt!

caballo (hĂ€st) : HĂ€nger ihop med ordet kavaljer! TĂ€nk nĂ„gon vars danskavaljer Ă€r en hĂ€st utan taktkĂ€nsla!

sandĂ­a (vattenmelon) : Vattenmelonskivor som blivit vĂ€ldigt sandiga efter att ha legat pĂ„ stranden.

sombra (skugga) : HĂ€nger direkt ihop med sombrero, vilket kanske fĂ„r dig att tĂ€nka pĂ„ en stor och stĂ„tlig hatt men som pĂ„ spanska helt enkelt Ă€r ordet för hatt. Lyckas du se kopplingen logiskt och förstĂ„r att en sombrero heter som den gör eftersom den skuggar ansiktet sĂ„ behöver du förmodligen ingen bild för det hĂ€r ordet!

GÄr det att lÀra sig ett sprÄk pÄ 30 dagar?

  

​

  Under minnesförelĂ€sningar Ă€r det vĂ€ldigt vanligt att nĂ„gon Ă€r nyfiken pĂ„ om det gĂ„r att anvĂ€nda minnestekniker för att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. FörelĂ€saren svarar dĂ„ i princip alltid att minnestekniker Ă€r alldeles som gjorda för att lĂ€ra sig sprĂ„k med och ger kanske ett par exempel pĂ„ hur man kan gĂ„ tillvĂ€ga. DĂ€refter hĂ€nder det förstĂ„s att den som frĂ„gar undrar om förelĂ€saren sjĂ€lv har anvĂ€nt teknikerna för att i vuxen Ă„lder lĂ€ra sig nĂ„got nytt tungomĂ„l. FörelĂ€saren svarar dĂ„ vanligtvis, en liten smula besvĂ€rad, att hen inte har gjort det men att hen skulle kunna göra det relativt fort om hen hade velat. FörelĂ€saren menar verkligen det hen sĂ€ger men kĂ€nner sjĂ€lv att svaret inte Ă€r hundraprocentigt tillfredsstĂ€llande
Okej, jag erkĂ€nner. Det Ă€r jag som Ă€r ”förelĂ€saren” i utsvĂ€vningen ovan (Ă€ven om det nog stĂ€mmer in pĂ„ mĂ„nga andra ocksĂ„). Jag har alltid varit övertygad om att det skulle gĂ„ att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k vĂ€ldigt mycket lĂ€ttare med minnestekniker Ă€n utan och ofta föresprĂ„kat det pĂ„ mina förelĂ€sningar men aldrig riktigt haft bevis för mina blankt skinande pĂ„stĂ„enden. Den hĂ€r sommaren beslöt jag mig för att Ă€ndra pĂ„ detta!

​

Hela slĂ€kten skulle Ă„ka till Spanien i tvĂ„ veckor och jag hade i början av sommarlovet fĂ„tt idĂ©n att framöver genomföra nĂ„got intressant minnesprojekt varje mĂ„nad för att fĂ„ lite att skriva om pĂ„ hemsidan (och allra mest för nöjes skull förstĂ„s!), sĂ„ det föll sig naturligt att lĂ„ta den första mĂ„nadens projekt bli ”att lĂ€ra sig spanska”. Innan man ger sig pĂ„ en sĂ„dan uppgift finns det dock en synnerligen viktig frĂ„ga som behöver besvaras:

​

​

Vad innebÀr det att kunna ett sprÄk?

 

​

Det hĂ€r visade sig inte vara det lĂ€ttaste att definiera. En vĂ€ldigt extrem och vĂ€ldigt konkret definition skulle kunna vara ”att kunna alla ord som finns i sprĂ„ket”. Nu Ă€r det ju inte sĂ„ himla lĂ€tt att sĂ€ga vilka ord som Ă€r ”alla ord” men sĂ€g till exempel alla ord i sprĂ„kets populĂ€raste ordbok. Den hĂ€r definitionen Ă€r uppenbarligen fullkomligt vansinnig eftersom den bland annat innebĂ€r att ingen mĂ€nniska över huvud taget har kunnat nĂ„got sprĂ„k nĂ„gonsin. För att ”kunna” svenska skulle man till exempel behöva kĂ€nna till vartenda ett av de runt 126 000 ord som finns i SAOL, vilket förstĂ„s ingen gör (för nĂ„gra Ă„r sedan memorerade jag 4500 ”svĂ„ra” svenska ord för att kunna glĂ€nsa pĂ„ högskoleprovet, men det Ă€r ju Ă€ndĂ„ en bra bit kvar
).

​

DĂ€remot kan kanske tanken leda en vidare till nĂ„got mer rimligt. ”Okej, jag behöver uppenbarligen inte krĂ€nga in en hel ordbok innanför skallbenet, men hur mĂ„nga ord behöver jag kunna dĂ„?”. Det finns en intressant studie som har studerat frekvensen hos de vanligast förekommande spanska orden och kommit fram till att kĂ€nnedom om de 1000 vanligaste tĂ€cker 87,8 % av de sagda orden i vardagligt tal, att 2000 rĂ€cker för att begripa 92,7 % och att 3000 ord tar dig upp till 94,0 %.

​

Nu rĂ€cker det förstĂ„s inte med att bara kĂ€nna till ordboksdefinitionen av en massa ord. Även om du vet vad alla ord i en mening betyder var för sig kanske du inte förstĂ„r ett dugg av meningen som helhet! Men om du dessutom vet lite grann om hur orden brukar anvĂ€ndas och hur meningarna byggs upp sĂ„ finns det Ă„tminstone mĂ„nga sprĂ„kbloggar som hĂ€vdar att du ofta kan lista ut vad de dĂ€r Ă„terstĂ„ende sex procenten betyder och sĂ„ledes förstĂ„ om inte allt sĂ„ i alla fall vĂ€ldigt mycket.

​

Det Ă€r den hĂ€r idĂ©n som har fĂ„tt mig att tro sĂ„ starkt pĂ„ minnesteknikernas anvĂ€ndbarhet i detta sammanhang, för Ă€ven om tanken pĂ„ att ”lĂ€ra sig ett sprĂ„k” kan kĂ€nnas svindlande och övervĂ€ldigande komplex sĂ„ lĂ„ter att ”memorera 3000 utlĂ€ndska ord med minnestekniker” som en (vĂ€ldigt rolig) barnlek!

​

​

En irrande start

 

 

Min första tanke var sĂ„ledes att googla fram nĂ„gon lista över de 3000 vanligast förekommande spanska orden, memorera den och se hur lĂ„ngt det rĂ€ckte. Detta visade sig vĂ€ldigt snabbt vara vĂ€ldigt korkat. Efter att ha rasslat in de första 100 orden i minnet kunde jag översĂ€tta en ansenlig mĂ€ngd prepositioner, konjunktioner och adverb men jag förstod ingenting av nĂ„gonting och jag kunde inte sĂ€ga en enda vettig mening eller fras. (Visserligen fanns bĂ„de ”ja” och ”nej” med, sĂ„ det kunde jag sĂ€ga, men jag hade ingen möjlighet att förstĂ„ nĂ„got som jag kunde svara ja eller nej pĂ„!)

Ord utan kontext Ă€r förstĂ„s sorgligt meningslösa, vilket framkom med all önskvĂ€rd tydlighet. SĂ„ frĂ„n och med dĂ„ beslöt jag mig för att vĂ€nda pĂ„ det och lĂ€ra mig orden i sitt sammanhang istĂ€llet för att hoppas bygga ett sammanhang frĂ„n orden (nĂ„got som ju egentligen kĂ€nns vĂ€ldigt sjĂ€lvklart men som inte var det för mig dĂ„, medryckt som jag var i min massmemoreringsmani – det Ă€r ju sĂ„ roligt att bara fĂ„ sĂ€tta sig ned och memorera!).

​

​

Minnestekniker som medel och inte som mÄl

 

 

Det Ă€r lĂ€tt att bli blĂ€ndad av allt det fantastiska man kan göra med minnesteknikerna, men jag tror att det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att minnestekniker inte kan göra allt och att de inte alltid Ă€r bĂ€ttre Ă€n allt annat. Teknikernas specialitet Ă€r att hjĂ€lpa en att lĂ€gga stora mĂ€ngder vĂ€ldefinierad information (fakta) pĂ„ minnet och snabbt kunna komma Ă„t den senare. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt information inom ett för en sjĂ€lv okĂ€nt eller svĂ„rt omrĂ„de vars innehĂ„ll man inte enkelt och naturligt kan associera med sĂ„dant man redan vet. UtlĂ€ndsk vokabulĂ€r Ă€r ett perfekt exempel pĂ„ sĂ„dan information och dĂ€rför anvĂ€nde jag (oftast, se mer nedan) teknikerna för att minnas orden, precis som jag hade tĂ€nkt frĂ„n början. SprĂ„kets sjĂ€lva kĂ€nsla – det vill sĂ€ga hur meningarna byggs upp, logiken bakom grammatiken och hur man uttrycker sig i olika sammanhang – Ă€r nĂ„got mer komplext. En sĂ„dan kĂ€nsla Ă€r inte nĂ„got som bara snabbt kan memoreras. För att uppnĂ„ den krĂ€vs att man utsĂ€tter hjĂ€rnan för exempel och trĂ€ning under en lĂ€ngre period sĂ„ att djupare mekanismer fĂ„r en chans att anpassa sig till det nya ”formatet”.

​

SÄ jag gjorde sÄ hÀr: Huvudsakligen anvÀnde jag mig av hemsidan Babbel (kostar tyvÀrr lite grand varje mÄnad, men inte sÄ farligt mycket om man bara ska anvÀnda den i en mÄnad!). Den Àr ganska lik en vanlig sprÄklÀrobok i skolan, med dialoger, vokabulÀr och grammatikförklaringar, men förstÄs mycket effektivare eftersom den genom att vara digital kan vara interaktiv och till exempel direkt förse en med varje ords uttal och testa och utvÀrdera en pÄ alla nya koncept. Dessutom fÄr man poÀng, och det gör ju vad som helst roligare! Precis som i de flesta lÀroböcker introduceras de nya orden genom dialogerna sÄ att man aldrig memorerar enstaka ord utan alltid lÀr sig dem i ett logiskt (och ofta underhÄllande) sammanhang. Jag memorerade de nya orden för sig men i Anki lade jag för det mesta in hela meningen ur dialogen som ordet var med i. PÄ sÄ vis repeterade jag ocksÄ alltid ordet i ett sammanhang, trÀnade stÀndigt pÄ att konstruera meningar och associerade det indirekt till gamla ord som jag redan kunde, vilket förstÄs gjorde att det fÀste sig Ànnu starkare. MÀngdmÀssigt gick jag helt enkelt igenom dialoger och lektioner tills jag hade lÀrt mig minst 100 nya ord den dagen, sÄ att jag skulle vara uppe i 3000 nÀr jag var klar.

​

En tjĂ€nst som anvĂ€nder sig av just idĂ©n att tĂ€nka i meningar istĂ€llet för ord och stĂ€ndigt sammanfoga nya ord med gamla Ă€r den vĂ€ldigt populĂ€ra DuoLingo, vilken jag ocksĂ„ anvĂ€nde mig av. DuoLingo har en vĂ€ldigt spelifierad design och ger en stĂ€ndigt poĂ€ng och visar ens utveckling pĂ„ flashiga mĂ€tare, vilket gör den lĂ€tt beroendeframkallande. TyvĂ€rr kĂ€nns mĂ„nga av meningarna – Ă€ven om de absolut Ă€r korrekta – ofta lite robotaktiga. (Efter första dagen kunde jag till exempel sĂ€ga ”Min hĂ€st behöver vatten.” och ”Nej, din pappa Ă€r inte en papegoja.”, meningar som det aldrig riktigt blev lĂ€ge för nĂ€r jag vĂ€l var i Spanien.) SĂ„ hade jag kunnat göra om alltsammans hade jag nog hĂ„llit mig enbart till Babbel, dĂ€r varje mening kĂ€ndes meningsfull och anvĂ€ndbar, men DuoLingo Ă€r trevligt och gav mig snabbt mĂ„nga ord till min dagliga kvot. Lyckades dessutom precis ta mig igenom hela innan mĂ„naden var slut!

Memorering och flyt?

​

 

En del kan stĂ€lla sig skeptiska till minnestekniker eftersom de tycker att man inte lĂ€r sig saker ”pĂ„ riktigt”. Att det Ă€r nĂ„got slags fusk, som att ha det man vill komma ihĂ„g nedskrivet pĂ„ en lapp istĂ€llet för i huvudet, bara att lappen i det hĂ€r fallet rĂ„kar vara i huvudet. De anser att det finns en stor skillnad mellan att ha repeterat in ett ord tillrĂ€ckligt mycket för att det ska kunna plockas fram direkt jĂ€mfört med att behöva gĂ„ ”omvĂ€gen” via en bild. Det finns en poĂ€ng i det hĂ€r, men det fina med minnesteknikerna Ă€r – som tidigare nĂ€mnt – att de inte Ă€r ett mĂ„l i sig sjĂ€lva, utan bara ett medel för att hjĂ€lpa vĂ„rt vanliga minne pĂ„ traven.

 

Med minnestekniker kan du snabbt lÀgga in mÄnga ord i huvudet, som till en början kanske kommer att kÀnnas lite skakiga (precis som nÀr du lÀr dig ord i vanliga fall, förutom att de kommer att sitta kvar bÀttre och gÄ snabbare att ta fram) men vid nÀsta repetition (med en natts sömn emellan) kommer de komma lite lÀttare, gÄngen efter det kanske du bara knappt behöver tÀnka pÄ bilden och efter ett tag behöver du inte bilden över huvud taget!

​

​

Hur gick det dÄ??

 

 

En mĂ„nad och 3000 ord senare gjorde jag de delar av testet av nivĂ„ B1 som jag lyckades hitta pĂ„ internet (DELE), och klarade dem med god marginal. Detta bekrĂ€ftade min kĂ€nsla av att jag var pĂ„ en minst lika hög nivĂ„ i spanska som jag hade varit i tyska nĂ€r jag gick ut gymnasiet, dĂ„ efter över fyra Ă„rs studier. Motivation och minnestekniker gör en hel del
 DĂ€refter var det dags för det riktiga testet – Spanien!

 

För egentligen spelar det ju ingen roll alls om man kan svara rÀtt pÄ ett gÀng frÄgor i ett test om man inte kan anvÀnda ett sprÄk till det som det Àr konstruerat för: kommunikation mellan mÀnniskor. Och faktum Àr att jag Àr vÀldigt nöjd med hur det gick i Spanien. Det var inte sÄ att jag gick omkring och höll timlÄnga konversationer med folk, men jag kunde utan problem frÄga om vegansk mat pÄ restaurangerna, be om hjÀlp med att hitta vÀgen nÄgonstans och stÀlla frÄgor om tavlorna pÄ ett museum. Det hÀr var förstÄs inte sÄ avancerade saker och det hade nog inte behövts i nÀrheten av 3000 ord för att klara av det. Men bara det att kÀnna att jag skulle kunna uttrycka det jag ville uttrycka i nÀstan vilken situation som helst var vÀldigt hÀrlig att kÀnna. Vid ett tillfÀlle blev jag ocksÄ verkligen tvungen att testa min nyvunna förmÄga till sin grÀns. Under den andra veckan blev jag biten av en spindel och efter nÄgon dag började det sprida sig röda, tentakelliknande strimmor frÄn bettet. Till slut fick jag tag i en doktor i Sverige via nÄgon sÄdan dÀr vÄrdcentralapp och fick rÄdet att sÄ snart som möjligt besöka ett sjukhus för att fÄ antibiotika. Vid sjukhuset var det ingen som pratade engelska och om jag inte hade kunnat den spanska jag kunde vet jag inte hur jag skulle ha lyckats förklara vad som hade hÀnt, och Àn mindre hur jag skulle ha förstÄtt vad lÀkaren svarade! NÄgonting mÄste ha blivit rÀtt i alla fall för jag fick min antibiotika och tentakelstrimmorna blev ett minne blott!

Jag Ă€r förstĂ„s fortfarande lĂ„ngt ifrĂ„n att vara ”flytande” i spanska, men jag kan – om den som lyssnar har lite tĂ„lamod – uttrycka nĂ€stan vad jag vill och – om den som talar kan tĂ€nka sig att tala lite lĂ„ngsammare och upprepa sig ibland – förstĂ„ det allra mesta. Det Ă€r kanske inte heller ett av de mest imponerande minnesprojekten jag haft. ”Vem som helst kan vĂ€l lĂ€ra sig hyfsad spanska pĂ„ en mĂ„nad, speciellt om man har sĂ„na dĂ€r minnestekniker att fuska med!” kanske nĂ„gon sĂ€ger. Ja, precis. Det Ă€r ju det som Ă€r hela poĂ€ngen!

 

 

Just det, höll pĂ„ att glömma(
)! Om du scrollar ner lite till sĂ„ hittar du en video dĂ€r jag sĂ€ger en del pĂ„ spanska och sedan sjunger Despacito. Titta gĂ€rna pĂ„ den, fast kom ihĂ„g att dra ner volymen lite nĂ€r sĂ„ngen börjar
 ÂĄHombre! Vad gör man inte för sin publik!

© 2020 Jonas von Essen / Kurt Natt och Dag